Livet är fullt av ljud. Från det första andetaget till det sista befinner sig människan i ett konstant tillstånd av lyssnande – oavsett om man vill det eller inte. Man kan ju inte direkt “stänga” öronen på samma sätt som ögonen. Ljud, har en tendens att tränga sig igenom det mesta oavsett om man stoppar fingrarna i öronen.
För barn är vaggvisor minst lika inflytelserika som trafikens buller. Ljud har en avsevärd påverkan på deras fysiska hälsa, kognitiva förmåga och känslomässiga tillstånd. Alla ljudklimat är inte gynnsamma för en stabil uppväxt, så låt oss undersöka hur man skapar en akustisk atmosfär som främjar hälsosam utveckling.
Faran med buller och brus
Barn är särskilt känsliga för ljud – och därmed också buller. Eftersom deras hjärnor fortfarande utvecklas är de inte lika vana vid eller kapabla till att filtrera bort olika sorters sinnesstimulans. Uttrycket “barn är som svampar” är inte långt ifrån verkligheten. De suger åt sig alla upplevelser utan filterfunktion – vilket är positivt för inlärning, men negativt om stimulansen har en fysiologiskt negativ påverkan.
Höga skrälliga ljud som inte kommunicerar eller innehåller värdefull information orsakar enbart stress. Redan vid så låga ljudnivåer som 60 DECIBEL kan ljudet ha en negativ påverkan.
Klassrummet
Känsligheten innebär också att de påverkas mer av bakgrundsljud än vuxna. Bullriga klassrum är typexemplet. Om barnet befinner sig i en bullrig miljö av konstanta sinnesintryck som inte kommunicerar någonting (dvs buller och brus) kommer de att vänja sig vid att till viss del “blockera” det påverkade sinnesorganet – vilket i längden leder till en sorts självorsakad “blindhet” trots att det inte finns någonting fysiskt fel på sinnesorganet.
Påverkan som buller har på koncentration och saker som läsförmåga är självklart också en viktig faktor i barnets utveckling. Det är viktigt att komma ihåg att ljud inte enbart påverkar barnet psykiskt – det har en direkt fysisk effekt. Stressorsakande ljud kan leda till sömnproblem, störa biologiska funktioner och påverka barnets utveckling negativt.
Tystnad och musik
Ljud i sig är självklart inte skadligt, men kontrollerade ljudmiljöer underlättar definitivt inlärning, utveckling och känslomässiga stabilitet hos barnet. Att ha ett klassrum och hemmiljö som främjar betydelsefulla ljudsignaler i form av klart och tydligt tal, musik och milda bakgrundsljud hjälper barnets språkliga förmåga, musikaliska förmåga och känsloregleringsförmåga.
Variation är också viktigt. Vid aktiv lek är det inte helt fel att under en kortare period tillåta höga ljud. Skrikande i varandras öron bör såklart vara strikt förbjudet, men annars bör man som förälder inte hämma den naturliga energin som framkommer vid livlig lek.
En hälsosam balans.
Som med allt här i livet handlar skapandet av en hälsosam akustisk miljö om balans – närmare bestämt balans mellan lugn, musik, tal, lek och allt däremellan. Fokuset bör ligga på att tillåta meningsfulla ljud. I vissa fall kan faktiskt höga ljud vara värdefulla och kommunicera viktiga saker – till exempel när man måste säga till barnet på skarpen.
Problemen uppstår när du har en konstant skiftande och kaotisk uppsättning dissonanta ljudsignaler. Det är just därför som det odisciplinerade klassrummet är bland det värsta som finns för ett barns sinnesfrid. Under korta perioder kan det vara godtagbart, men att utstå en hel dag av sådana ljud för att sedan komma hem till en bullrig stadsmiljö är svårhanterligt för vem som helst.