Melodi: Gammalt skillingtryck
På blomsterklädd kulle satt Hjalmar och sket
Och tork’t sig i röva med löv.
Men otur’n var framme och löva det sprack;
Tre fingrar i arschlet han stack!
Gjorde han, Hjalmar, på kullen.
Aahmmmmmmmjm(Marabou)……
Melodi: Gammalt skillingtryck
På blomsterklädd kulle satt Hjalmar och sket
Och tork’t sig i röva med löv.
Men otur’n var framme och löva det sprack;
Tre fingrar i arschlet han stack!
Gjorde han, Hjalmar, på kullen.
Aahmmmmmmmjm(Marabou)……
Hmm…Inte så lätt att frammana bilden av det som texten beskriver.Med lite betänketid så fattar jag att,det med “löv” avses; “”ETT ENDA (JÄTTESTORT) LÖV”” !.-Detta enda löv var alltså det som “”sprack””,med påföljd att Hjalmars fingrar gick rakt upp i stolgången.Den intellektuella nivån på både textens sammansättning och innehåll är verkligen skrämmande låg,så man förstår vilka ofantliga framsteg som det svenska folket har uppbådat,de senaste 150 åren !.
🙂 Tack Micke!