Alltmer kommersialiserade storhelger

Precis som i alla andra kulturer firar Sverige ett antal stora helger. Dessa helger firas på lite olika sätt men de flesta av de stora helgerna har det gemensamt att de firas med familjen samt att de innehåller några inslag som är väldigt allmänna och som praktiseras av större delen av befolkningen.

De största helgerna i Sverige är jul, midsommar, påsk, nyår samt valborgsmässoafton. Av dessa är framförallt jul och påsk familjehelger, midsommar och valborg är familjehelger för de som har barn i familjen medan nyår till stora delar är en vuxenhelg även i många familjer som har barn, att stanna uppe efter tolvslaget är trots allt en central del i nyårsfirandet.

Alla dessa storhelger är i större eller mindre omfattning kommersiella så till vida att de innehåller väldigt många och relativt stora inköp, och att dessa inköp är mer eller mindre obligatoriska för att helgen ska kunna firas på det sätt som de flesta personer anser är anständigt. Julhelgen sticker i sammanhanget ut som den helg som kostar de svenska familjerna absolut mest och det beror förstås på den starka traditionen att man ger varandra många och relativt dyra julklappar. De övriga helgerna ligger någorlunda lika när det gäller spenderande och då är det framförallt mat som kostar på, samt mode till nyår.

Över tiden har de svenska helgerna kommersialiserats alltmer. Den främsta anledningen till den ökade kommersialiseringen är att svenskarna köper mer av de saker de alltid köpt för helgerna samt att dessa saker många gånger blivit dyrare. Många gånger är det detaljhandeln som drivit på med kommersialiseringen av helgerna men det ska noteras att medelsvensken mycket glatt hängt på i kommersialiseringen.

Varför kommersialiseras storhelger?

Vad är det då som gjort att kommersialiseringen av storhelger har ökat i omfattning? Man kan väl framförallt spekulera i termer av materialism när man tittar på den ökade kommersialiseringen. Materialismen är en mycket stark drivkraft för människor. Inte sällan mäter människor sin framgång i materiella termer, den som har fler saker och har råd med dyrare och fler tjänster är mer framgångsrik, och därmed också underförstått lyckligare, än den som är fattigare och har råd med färre saker och tjänster. Detta kan kanske anses som ganska futtigt men människan är kanske inte så raffinerad som man skulle kunna tro.

Handeln har sedan länge insett att människor har en mycket stark materiell drivkraft och detta har handeln utnyttjat på ett mycket hänsynslöst sätt. Eftersom materiella tillgångar ses som intimt kopplade till framgång och lycka är det mycket enkelt för detaljhandeln att spela på detta i marknadsföring av produkter och tjänster. Det är relativt lätt att få människor att känna att de måste spendera mer för att de ska vara dugliga och allmänt accepterade. Det finns en stark koppling till hur mycket man spenderar på till exempel en gåva och hur betydelsefull den som får gåvan känner sig. Det finns dock också en tendens att människor köper sig fria från ansvar och kärlek med gåvor. Detta är ganska vanligt hos mycket framgångsrika och hårt arbetande människor, de kompenserar frånvaro med dyra gåvor även om detta beteende ofta sårar mottagaren.

Flera helger har tillkommit i Sverige

Men en ökad kommersialisering av de traditionella helgerna har inte varit det enda som hänt i Sverige, det har också tillkommit nya helger som svenskarna sakta men säkert kommit att betrakta som sina egna. Några exempel på sådana helger är kvinnodagen och halloween. Kvinnodagen är idag inte särskilt, om alls, kommersialiserad men halloween håller snabbt på att ta plats bland de absolut mest kommersiella helgerna i Sverige. Därmed inte sagt att halloween på något sätt håller på att gå förbi julen som den mest kommersiella helgen men julen innehåller många inslag av eftertanke, religiositet och andakt som halloween saknar. Tvärtom är halloween en högtid, eller festdag, som handlar om att köpa kostymer och utsmycknader. Den som besöker en butik i samband med halloween kan mycket lätt beskåda hur många produkter som saluförs just inför halloween. Halloween marknadsförs också särskilt som en barnens fest och barn är ofta mycket mer känsliga för kommersiella budskap och jämför sig samtidigt konstant med sina kompisar på ett sätt som ofta inte är positivt.

Vad krävs för en framgångsrik kommersialisering?

Ur handelns synvinkel är det förstås mycket intressant att kommersialisera en högtid. Men för att en högtid ska kunna kommersialiseras på ett framgångsrikt sätt måste det finnas drivkrafter som skapar den rörelse som krävs för att både utbud och efterfrågan samtidigt ska uppstå och kunna möta varandra. Som jämförelse kan vi använda den explosionsartade framväxten av online casino och företag, till exempel 888sport speltips. De har kunnat växa och bli framgångsrika på grund av att det funnits ett underliggande intresse för den tjänst de erbjuder samtidigt som företaget kunnat utveckla en infrastruktur som stöder den tjänsten. Samma sak kan man säga om en kommersialiserad helg. Det måste finnas ett intresse för att fira helgen och detta intresse ska sedan kunna kopplas till produkter och tjänster som detaljhandeln kan erbjuda de som firar helgen.

Är kommersialisering av storhelger bra eller dåligt?

Slutligen måste vi förstås ställa frågan om kommersialiseringen av storhelger är något bra eller dåligt? Det spontana svaret som många människor skulle ge på den frågan är att kommersialiseringen är något som är dåligt, rent av omoraliskt skulle många säga. Man skyller också gärna detta på detaljhandeln som man anser skrupulöst utnyttjar gemene man.

Men vid en lite närmare granskning måste man nog konstatera att folk i allmänhet också har ett stort ansvar för att kommersialiseringen av helger har fortskridit på det sätt som den har.

Rent objektivt kan man konstatera att kommersialiseringen av helger inneburit ekonomisk tillväxt eftersom folk spenderar pengar och köper varor och tjänster. Man kan också konstatera att många personer känner en press på sig i samband med storhelger, vilket många gånger är negativt, och att konsumtionen av särskilt varor har negativa miljökonsekvenser.

Oavsett nyttan eller onyttan med kommersialiserade helger så kan vi utgå från att debatten om helgerna kommer att fortgå så länge vi firar dem.

Bild från: pexels.com